Boktips
Här samlar vi tips på böcker som på olika sätt tar upp ämnen som berör oss inom familjehemsvården, och du kan finna böcker för både vuxna och barn. Tipsa oss gärna om du har tips på fler böcker!
Rädda Kaninerna, Olivia!
-Johanna Bergström
Rädda Kaninerna, Olivia! handlar om hur det kan vara att växa upp som familjehemsplacerad och om att själv få bestämma var man vill bo.
Johanna har även skrivit den litterära självbiografin Utan mig har hon ingen (utgiven på Verbal Förlag 2021). Den handlar om hennes uppväxt med vuxna som följer regelverken men som glömmer bort det viktigaste: barnet. Som liten försökte Johanna rota sig i sitt familjehem, något som var svårt med de biologiska föräldrarnas ständiga närvaro och frågan från de vuxna ”Vill du inte komma hem snart?”.
Med båda böckerna vill hon lyfta att vuxna måste våga se barnens perspektiv och att inte prata över deras huvuden. Hon berättar att Socialtjänsten hittade henne svårt vanvårdad i det biologiska hemmet. Hade det gått flera dagar hade hon sannolikt inte överlevt.
I båda hennes böcker förstår man att Johanna (eller Olivia som flickan heter i barnboken) är rädd och trots att det aldrig riktigt pratas om vad som hänt i Johannas liv kan man nästan ta på rädslan.
I Utan mig har hon ingen får jag som läsare också en känsla av skam över att ha biologiska föräldrar som var så olika henne. Klasskompisar ser Johannas pappa och kommenterar honom, en farbror skickar brev och skriver om saker som känns främmande.
————————————————————
Klicka här för att läsa en intervju med Johanna från Familjehemsnytt nr 2 2023
Tills skulderbladen blivit vingar
-Sofia Rapp Johansson
Sofia Rapp-Sundström debuterade 2007 med diktsamlingen Silverfisken. Det är berättelsen om hur hon som barn utsattes för grova sexuella övergrepp inom familjen. 2009 kom romanen Tills skulderbladen blivit vingar som
berättar om åren när Fija och hennes syskon slussas mellan olika fosterhem. Det är en historia om föräldrarnas oförmåga och myndigheters inkompetens, om bristen på samhällelig medkänsla och ansvarstagande.
Boken:
Det är slutet av 1980-talet och vid endast sex års ålder kastas Fija och hennes tre småsyskon in i en värld inget barn ska behöva uppleva. Med en mamma som försvinner i långa perioder och en pappa som inte är förmögen att vara förälder hamnar syskonen i socialtjänstens händer.
Fija är dock aldrig ensam i de främmande fosterhemmen de slussas mellan – det ena ett större helvete än det andra. Inte när låtsaskompisen Knuff alltid finns med henne. Knuff ger Fija modet att slå tillbaka och uppmuntrar henne att ställa till med problem. Allt för att kunna återvända till mamma. Men att inte följa regler leder till konsekvenser och de hårda bestraffningarna blir allt fler. Då blåser Knuff på Fijas skulderblad så att de blir till vingar och hon kan flyga iväg.
Knuffs råd stjälper dock oftare än de hjälper och Fija tvingas växa upp alldeles för fort. Allt hon har att klänga sig fast vid är hoppet om att bli räddad av en mamma som inte går att lita på.
Cathy Glass
Cathy Glass är en brittisk facklitteratur och inspirerande memoarförfattare. Cathy har skrivit memoarer om de barn hon har fostrat, av vilka många hade utsatts för övergrepp. Hon har publicerat 28 memoarer utifrån sina erfarenheter; Namnet ”Cathy Glass” är en pseudonym.
Här är några av hennes böcker:
- Syskonen som bara ville överleva
- Skrämd till tystnad
- Mamma sa att jag inte fick berätta
- Kan du älska mig?
- Ett liv förlorat
- Skadad
- Ett bortglömt barn
Hon hette Esmeralda – berättelsen om Lilla Hjärtat
-Melinda Jacobs
Bokförlaget Forum 2022
Lilla Hjärtat är fallet som slutade i en tragedi och som berörde hela Sverige. Treåriga Esmeralda sveks av myndigheterna och tvingades lämna det familjehem som hon hade vuxit upp i sedan sju veckors ålder.
Här får vi med familjehemsmamman Melinda Jacobs egna ord veta vad som egentligen hände. Vi får komma nära Esmeralda, vars öde har kommit att påverka så många. Vi lär även känna Melinda på djupet och får veta varifrån hennes driv att hjälpa barn kommer. Inte minst får vi följa Melinda i hennes sorg, förtvivlan och outtröttliga kamp för förändring – en kamp som leder till en lagändring där man äntligen börjar ta hänsyn till barnets bästa.
Familjehem för barn med npf : handbok för socialtjänst, familjehem och konsulenter
-Carolina Lindberg Wiman
Gothia Kompetens AB 2023
Att vara familjehem till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, innebär en hel del utmaningar, och som handläggare eller familjehemskonsulent behöver du kunna stötta familjehemmet trots att du inte alltid känner barnet särskilt väl. Dessutom behöver alla inblandade samverka och hålla kontakt med andra viktiga instanser såsom psykiatri, skola och habilitering. Alla som finns runt barnet vinner på att ha kunskap om vad npf innebär, både i generella termer och för det specifika barnet – för stabilitet i placeringen behövs förståelse och kompetent stöd.
Boken består av tre delar – innan, under och efter placering – och beskriver bland annat npf-diagnoser, samarbetet mellan de olika instanserna, vad man ska tänka på vid möten, särskilda utmaningar, oplanerade avbrott och en mycket praktisk verktygslåda. Personligt, med stor värme och djup kunskap visar författaren hur man kan samarbeta runt kring barn med npf, allt för att barnen ska få en så trygg och tydlig tillvaro som möjligt.
Carolina Lindberg Wiman är socionom och handledare inom npf samt psykosocialt arbete. Hon arbetar sedan ett tiotal år med handledning och utbildning av familjehem som tar emot barn med neuropsykiatriska diagnoser och har gett ut åtta fackböcker.
Billie – Avgång 9:42 till nya livet -Sara Kadefors
Bonnier 2016
Billies familjehem är ett brunt hus i Bokarp. Ett samhälle som är så litet att Billie inte ens fattar att de är framme när bilen bromsar in. Billies humör är gott även när hon blir allt mer övertygad om att det är något konstigt med den nya familjen, nästan som om de döljer något. Avgång 9:42 till nya livet är första delen i Sara Kadefors mellanåldersserie, en knivskarp vardagsskildring med relationerna i centrum. Avgång 9:42 till nya livet är den första boken om Billie som familjehemsplacerats ute på vischan. Men det är ingen deppig socialrealistisk historia, tvärtom. Det är Billie som får andra människor att växa – i familjen och i den lilla staden. Hon har en fantastisk förmåga och kraft att förändra saker bara genom att vara den hon är, en intuitiv hjälte. På samma gång är hon bara en vanlig tjej i sexan, långt ifrån sin stad, långt ifrån sin mamma
I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Onda krafter försöker erövra det hemliga, magiska biblioteket, som funnits under kyrkan i hundratals år. Väktarna Estrid och Magnar har vigt sina liv åt att skydda biblioteket, men i takt med att de blir äldre börjar bibliotekets magiska skydd försvagas. Bröderna Alrik och Viggo som har flyttat till ett familjehem visar sig vara utvalda för att hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över det. Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Men pojkarna har också strider att utkämpa i sitt vardagsliv.
Spännande och stundtals lite läskiga böcker att läsa, gärna tillsammans med en vuxen.
PAX – En serie på 10 delar av Åsa Larsson och Ingela Korsell
Bonnier
Prata känslor med barn – så viktigt, roligt och samtidigt ibland så svårt!
Vi kan inte skydda våra barn mot allt svårt i livet men det vi kan göra är att vara varma, inlyssnande vuxna som finns där i vått och torrt. Genom att fånga upp det som är utmanande rustar vi barnen så väl som möjligt och ger de bästa tänkbara förutsättningarna för att må bra i både kropp och själ.
I Prata känslor med barn får man tips om vad man själv kan göra som viktig vuxen för ett barn som på något sätt har det tufft hemma, med kompisar eller i skolan; hur man kan prata om känslor som nedstämdhet, oro, ångest och ilska, och om andra svåra saker som har hänt barnet. Därtill får man veta vilka aktörer i samhället som kan hjälpa till med vad om man behöver mer hjälp.
Allt innehåll bygger på väl känd forskning och beprövad erfarenhet inom barnpsykologi och boken riktar sig till dem som har egna barn i åldern 5–12 år, eller som tar hand om andras barn och som alltså är en viktig vuxen för något barn.
Prata känslor med barn av Reyhaneh Ahangaran
Nordstedts
Det finns traumatiserade människor överallt: många har blivit utsatta för missbruk i hemmet, olika former av övergrepp eller mobbning. Obehagliga upplevelser sätter sina spår i sinnet, känslorna och kroppen. Lidandet hos en traumatiserad person delas ofta även av närstående.
Den världsberömda traumaexperten Bessel Van der Kolk har arbetat med traumapatienter i över trettio år. I Kroppen håller räkningen tittar han på traumatisering och posttraumatisk stress ur ett bredare perspektiv och avslöjar att traumatiska upplevelser faktiskt orsakar fysiska förändringar i våra hjärnor – särskilt i de delar av hjärnan som har hand om njutning, anknytning, kontroll och tillit.
De skador som orsakats av trauman kan repareras med hjälp av en rad olika metoder, som van der Kolk beskriver i sin bok. I boken diskuteras effekterna av bland annat neuroplasticitetsterapi, mindfulness och yoga när det gäller att hantera trauma.
Kroppen håller räkningen erbjuder beprövade alternativ till läkemedel och traditionell terapi. Den här boken kommer att hjälpa dig att få ditt liv på rätt spår igen!
Bessel Van der Kolk – Kroppen håller räkningen
Familjehemsboken riktar sig till den som är eller funderar på att bli familjehem, samt till alla som möter placerade barn i sitt arbete.
Boken innehåller intervjuer med familjehem och placerade barn som berättar ärligt och öppenhjärtigt om sina erfarenheter, både positiva och negativa. Deras berättelser ger både inspiration och konkreta råd om hur man får vardagen som familjehem att fungera.
De personliga berättelserna varvas med fakta: ett kapitel om anknytning, skrivet av Kjerstin Almqvist, adj. professor i psykologi, och ett annat om socialtjänstens arbete med familjehem, skrivet av socialsekreteraren Ulrica Larsson. Sist i boken finns de vanligaste frågorna samlade och besvarade av Hjördis Flodström Enquist, socionom och lärare.
Familjehemsboken av Lisbeth Pipping
Min mamma och pappa älskar mig så mycket så de förstår att jag behöver få bo i mitt familjehem säger Nova snart 10 år. Det är när Oscar möter Nova som han förstår hur mycket en mamma som är utvecklingsstörd och en pappa som dricker för mycket sprit kan älska sina barn fast de inte kan få bo med sina barn. Oscar och Nova har två riktiga och viktiga familjer, de bor i familjehem.
Magmammor och pungpappor av Lisbeth Pipping
Lisbeth växer upp med en mamma som är utvecklingsstörd och en pappa som är alkoholiserad. Hennes kärlekslösa barndom präglas av misär och vanvård – detta trots att socialtjänsten ofta gör besök i hemmet. Hur kommer det sig att ingen förstår vad som pågår? Väljer de bara att blunda för verkligheten?
’Kärlek och stålull’ är en gripande skildring av ett barns utsatthet i en situation där både familj och samhälle brister. Men trots mobbning, sexuella övergrepp och en total avsaknad av omsorg lyckas Lisbeth överleva och vända sin tillvaro till något positivt. Med denna personliga och inspirerande berättelse vill hon visa att det går att övervinna motgångarna och få ett bra liv. Allt som behövs är någon som lyssnar.
Lisbeth Pipping är en svensk beteendevetare, författare och föreläsare. Hennes arbete för utsatta barn har under åren belönats med flera priser.
Kärlek och stålull av Lisbeth Pipping
Thomas Ardenfors har, tillsammans med sin familj, varit jour- och familjehem i nästan 30 år. För några år sedan skrev han boken En extra plats i hjärtat, en bok som spritts över hela landet och används i en mängd olika sammanhang.
En familjehemspappas dagbok är en fristående fortsättning på En extra plats i hjärtat. Du kommer att känna igen de varsamma beskrivningarna av människoöden han möter tillsammans med sin familj. Men du kommer också möta mängder av dråpliga, rörande, jobbiga och vackra situationer som är en del av en jourhemspappas vardag.
Boken tar dig med i 52 kärnfulla kapitel som spänner över varje vecka under ett helt år i en jourhemspappas liv. Här möter du bland annat beskrivningar av vardag, storhelger, skolavslutningar, sammanbrott, glädje, kaos, sorg, skratt och tårar.
Alla mina 30 barn av Thomas Ardenfors
Utan mig har hon ingen av Johanna Bergström
Klara fyller år!
Klara, som snart fyller sju år, tycker om att bestämma själv. Klara bor hos Gunilla medan mamma sover på sjukhus, pappa lite varstans, och lillasyster Lena någon annanstans. Detta är inget som Klara har bestämt.
Klara, som inte har träffat Lena på väldigt länge, har hört andra säga att den som fyller år får bestämma. Klara passar på att ordna ett födelsedagskalas, men det är inte enkelt eftersom det verkar finnas kalasregler som hon inte känner till. Men vem är det som bestämmer egentligen?
Författaren Eva Edberg växte upp i familjehem och har skrivit flera autofiktiva böcker om Klara. Vid ett författarbesök önskade sig barnen: ”Klara kan väl fylla år i nästa bok!?” Av det blev en bok som nu bjuder in till både viktiga och festliga diskussioner.
Klaras Kalasbra av Eva Edberg
Recension från FaCO: Trygghetsberättelser är en bok för dig som möter ett barn som bär på Trauma. Genom trygghets berättelser ska barnet föra in trygghet i minnet och få med en känsla av det goda mitt i det onda, då kan minnet omformas och omkopplingar av nervbanor kan ske. Författaren själv skriver i förorden att ”…hur helande det är att få höra en berättelse om sig själv, som både innehåller det svåra och det goda.”
Om man gått i traumabehandling med ett barn känner man nog igen metoden som används av flera psykologer, boken är baserad på forskning. Det finns tre frågor som bygger Trygghetsberättelsen ”Om någon hade kunnat hjälpa dig, vem hade kommit? Vad hade den sagt och gjort? Hur hade det då känts i kroppen?” Boken beskriver ganska ingående hur kroppen reagerar vid trauma och läkning och är väldigt faktabaserad, kanske kan den upplevas något mastig om man inte är så familjär med alla psykologiska begrepp. Men den är inte så vetenskaplig att den blir svår att läsa, utan tvärtom, den är lättläst för att vara så informativ.
Boken passar vilken vuxen som helst, som vill hjälpa ett barn med trauma att hitta glädjen och tryggheten igen
Trygghetsberättelser av Ulrika Ernvik
Jag ställer två frågor till författaren, hon svarar på frågorna:
Varför skrev du den här boken:
Jag har haft många uppdrag som särskild företrädare för barn och i vissa fall, vilket förekommer mer i de kommuner som inte har krisstöd, kommer barnet hem efter ett polisförhör och har inte stöd från andra vuxna när de ska berätta vad de varit med om. Boken växte fram som en reaktion på att jag kände att jag ville göra något för de barn som inte får hjälp av socialtjänsten att berätta om upplevelsen.
Vad vill du att läsaren ska uppleva?
Syftet med boken är att barn ska ha en berättelse att utgå ifrån när de själv ska berätta för sina föräldrar om förhöret. Så här var det för mig, så här var det inte för mig. Jag vill att barnet ska känna att de inte är ensamma och få stöd när de ska berätta om upplevelsen för sina föräldrar, eller andra vuxna. Boken kan också användas av pedagoger som följer med på förhör om de vill ha ett diskussionsunderlag mellan pedagoger, eller när de varit på ett förhör med ett barn, som stöd för dem när de samtalar med barnet.
Recension från FaCO: Boken är lättläst och beskriver tydligt hur ett förhör brukar gå till. Boken är tänkt som ett stöd där den som varit på förhör, tillsammans med någon vuxen, kan bearbeta det som upplevdes i förhörsrummet. Den annorlunda dagen kan också vara bra att läsa för barnen innan förhöret som en förberedelse på vad som ska ske (om den möjligheten ges, det är inte alltid polisen vill ha en förberedelsetid). En enkel informativ bok som ger möjlighet att prata om den där annorlunda dagen då barnet var på förhör.
Summering: En bra bok att läsa tillsammans med barnet efter ett polisförhör
Passar för barn mellan 6-9 år
Just nu 20 % rabatt på Hedda och Vera med rabattkod FaCO20
Den verklighetsbaserade barnboken om systrarna Hedda och Vera ger en hjärtskärande inblick i en tillvaro som pendlar mellan kärlek och förtvivlan. Hedda och Vera lever i en trasig familj och berättelsen slutar med att socialtjänsten plingar på dörren för att föra systrarna till ett familjehem.
Boken ger en röst till alla tusentals barn som ofrivilligt växer upp i en vardag där barn inte får vara barn – och där mystiska ”plingplongtanter” skapar en märklig känsla av rädsla och trygghet på samma gång.
Boken bör läsas tillsammans med en vuxen och innehåller diskussionsfrågor och faktarutor.
Journalisten Madelene Thiger baserar boken på samtal med yrkesverksamma inom bland annat socialtjänsten, barnpsykologin och Socialstyrelsen, men också med vuxna som i sin barndom varit familjehemsplacerade.