Medlemsfrågor
Som en tjänst till våra medlemmar så finns vi tillgängliga att svara på frågor både via mail och telefon. Vissa frågor som vi inte själva kan svara på skickar vi vidare till jurist och psykolog för rådgivning. Här publicerar vi ett urval av de frågor vi fått in, tillsammans med svaret. För att underlätta så har vi sorterat in frågorna i olika kategorier.
Obs: notera att lagar, arbetssätt, forskningsresultat, etc ständigt förändras. De svar som finns publicerade här gällde vid tidpunkten då frågan ställdes och svaret kan alltså förändras med tiden.
Fråga juristen
Ekonomi
Fråga:
Vi är ett familjehem med ett par tvillingflickor som är från Uganda och är 9 år. Vi skulle ha åkt till Cypern i maj, resa och allt var bokat helt för flickornas skull. Boende på ett hotell med vattenland och all inklusive. På Arlanda blev flickorna stoppade pga. dom inte hade uppehållstillstånd!
Jag åkte till Cypern med min mamma som planerat och flickorna blev hämtade på Arlanda av min sambos bror.
Innan resan kontaktade vi vår soc handläggare för att få information om vad som behövdes för flickornas resa och fick till svar att det enda som behövdes var ett intyg på engelska som beskrev flickornas situation samt min roll. Vilket vi erhöll i god tid innan avresan var planerad.
Eftersom vi vid flertal tillfällen under årens lopp (snart 3 år) har frågat soc om barnens status gällande uppehållstillstånd och liknande men aldrig fått något svar så utgick vi ifrån att dom hade kontrollerat vad som krävdes inför resan.
Enligt behandlingsplanen äger vi inte ansvaret i detta eftersom vi inte har vårdnaden om barnen.
Vi har nu vid ett flertal olika tillfällen dels direkt och via vår konsulent försökt få ansvarsfrågan klargjord för att möjliggöra en återbetalning av flickornas resekostnad som uppgick till 16000 kr men fått avslag.
Tar tacksamt emot råd och guidning i hur vi skall agera framåt för att fortsatt driva frågan.
Svar:
Hej och tack för din fråga.
Om man som familjehem ska resa utomlands med barnet som är placerat i familjehemmet är det bra att ha ett sådant intyg som socialtjänsten har lämnat till er. Det kan behövas för att kunna intyga/förklara varför man reser utomlands med ett barn som ni inte är vårdnadshavare för. Det behövs för alla placerade barn.
Det som har saknats här är i stället något helt annat. Barnen har tydligen inte haft något intyg som styrker deras uppehållsrätt i Sverige. Det är givetvis en grundförutsättning för att ett barn ska kunna resa utanför Sverige att socialtjänsten sett till att barnet/barnen har laglig grund för att få lämna landet. Det har även betydelse för barnets vård på olika sätt och inte enbart med hänsyn till er resa utomlands.
Med så lite fakta kan jag inte svara på vilken grund barnen har för att få vistas i Sverige, men det borde såklart socialtjänsten ha upplyst er som familjehem om.
För barn som har någon form av uppehållsrätt i Sverige behövs således både ett intyg som styrker deras uppehållsrätt samt ett intyg som styrker att ni är familjehem för barnet och därför har rätt att åka utomlands med barnet även om ni inte är barnets vårdnadshavare.
När det gäller frågan om ersättning av den ekonomiska skada ni lidit är det är försäkringsfråga. Ta därför kontakt med ert hemförsäkringsbolag och se om det är en skada som kan ersättas via hemförsäkringen. Kommuner har också ett försäkringsbolag som täcker vissa skador för placerade barn. Ta därför även kontakt med kommunjurist eller kommunens försäkringsansvarige för att fråga om det är en skada som kan anmälas och eventuellt ersättas från kommunens
försäkringsbolag.
Jessica Engde är jurist och arbetar på den juridiska byrån JA Juridisk Assistans som har inriktning myndighetsjuridik.
Jessica är specialist på socialrätt, barns rättigheter, offentlighet och sekretess inom socialtjänsten, kommunalrätt samt frågor gällande dataskydd hos socialtjänsten.
Jessica har gått flertalet utbildningar om barnkonventionen och barns rättigheter och har särskild kompetens inom det området. Hon har ett djupt engagemang för utsatta barn.
Hon jobbar främst som offentligt biträde till barn och föräldrar i LVU-ärenden men har också uppdrag som konsult och utbildare till kommuner och statliga myndigheter.
Ett offentligt biträde är en jurist som domstolen betalar. I processer gällande inledande och upphörande av LVU samt vid placering med stöd av LVU har både vårdnadshavare och barnet rätt till ett offentligt
biträde. Man får lämna in önskemål om vem man vill ha som offentligt biträde, finns inget särskilt önskemål så utser domstolen det offentliga biträdet.
Uppdraget som offentligt biträde för barn innebär att Jessica är barnets jurist när det pågår en process i domstol om LVU. Om barnet fyllt 15 år så ska det offentliga biträdet föra fram barnets inställning till LVU då barnet från 15 års ålder är egen part i LVU-ärenden. Om barnet är under 15 år så är det offentliga biträdet också ställföreträdare för barnet och företräder därför barnet i processen. Det offentliga biträdet ska då redovisa en egen inställning till LVU till domstolen.
Det ingår också i uppdraget som offentligt biträde att ha kontakt med barnet, besöka barnet och att redovisa relevanta omständigheter för domstolen. I uppdraget som offentligt biträde till barn besöker Jessica regelbundet barn i deras familjehem och kommer på så sätt i kontakt med många familjehem.
Jessica har tidigare arbetat i ca 12 år som jurist hos socialtjänsten har därför även i tidigare arbete haft kontakt med familjehem och har stor kunskap om regelverket kring familjehem och familjehemsvård,
vårdnadsöverflytt mm.
Jessica är även författare och har skrivit boken Socialtjänsten och GDPR.
Jessica och JA Juridisk Assistans kan anlitas som ombud i tvister gällande överflyttning av vårdnad, överklaganden av beslut från kommun gällande insatser enligt socialtjänstlagen och LVU samt beslut
från Försäkringskassan gällande assistansersättning, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning mm.
Jessica Engde | Jur.kand
www.juridiskassistans.se
För att ställa din fråga till Jessica, skicka ett mail till
familjehemsnytt@faco.nu
Fråga:
Vi har ett barn som har sönder saker hela tiden, ofta vid utbrott. Socialtjänsten ersätter ibland vår självrisk. Men många gånger täcker det inte de kostnader som blir. Vår premie ökar också ju oftare vi använder den ex på bilförsäkringen vilket socialtjänsten inte tar hänsyn till. Vad gäller?
Svar:
Om ett placerat barn orsakar skador bör ni som familjehem vid varje skadetillfälle göra en skadeanmälan till både ert försäkringsbolag och till socialnämnden. Enligt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) bör socialnämnden ersätta familjehem för självrisken om familjehemmet behöver ta sin egna hemförsäkring i anspråk.
De flesta kommuner har en ansvarsförsäkring för bland annat barn som placerats i familjehem och det är därför viktigt att det direkt görs en skadeanmälan även till socialnämnden. Kommunens försäkringsbolag tar sedan kontakt med familjehemmet för att utreda om det är ett
försäkringsärende eller inte.
Fråga:
Kan ett familjehem få ekonomiskt och annat stöd även som särskilt förordnad vårdnadshavare om vårdnaden överflyttas? När man har vårdnadsöverflyttat barnet till familjehemmet och det senare kommer upp saker/diagnoser/missbruk som man inte visste om innan, kan man då få ersättningen höjd?
Svar:
Enligt 6 kap 11 § Socialtjänstlagen kan socialnämnden fortsätta betala skälig ersättning till familjehemmet efter att vårdnaden flyttats över och familjehemmet har blivit särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet. En skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning, det vill säga arvode och omkostnadsersättning.
Det finns ett flertal förmåner som kan betalas ut till särskilt förordnad vårdnadshavare som familjehem inte kan få. Om vårdnaden överflyttats och det till exempel senare framkommer att barnet har diagnoser kan ni som särskild förordnade vårdnadshavare söka omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barnet hos Försäkringskassan. Ersättningen till särskilt förordnad vårdnadshavare ska då reduceras så nämnden kan minska arvodesdelen om ni beviljas en
förmån från till exempel Försäkringskassan. Barnets föräldrar ska också betala underhållsbidrag till de särskilt förordnade vårdnadshavarna eftersom föräldrarna fortfarande är försörjningsskyldiga för sitt barn. Som särskilt förordnad vårdnadshavare har ni också rätt till
föräldrapenning för barnet. Om det dyker upp annan problematik efter vårdnadsöverflytten som inte varit känt tidigare så bör hemmet ta kontakt med socialtjänsten för att ha en ny dialog om avtalet och om och ersättningen ska omförhandlas utifrån de nya förutsättningarna. Ersättningen ska vara skälig och ska motsvara familjehemsersättningen och bestå av arvode och omkostnadsersättning. Eftersom familjehemsersättningen kan variera beroende på tidsåtgång och arbetsinsats för uppdraget bör även ersättningen till särskilt förordnad vårdnadshavare kunna variera utifrån samma förutsättningar.
Annat stöd till särskilt förordnad vårdnadshavare:
I 6 kap 11 § Socialtjänstlagen anges det att socialnämnden, vid överflyttning av vårdnad, ska ge
särskilt förordnad vårdnadshavare råd och stöd. Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen om särskilt förordnade vårdnadshavare begär det. Det betyder att särskilt förordnad vårdnadshavare kan begära att det ska vara samma nämnd som de haft kontakt med tidigare genom placeringen som ska ha det fortsatta stödet även efter vårdnadsöverflytten. Annars är det som regel nämnden i barnets folkbokföringskommun som blir ansvarig efter vårdnadsöverflytten. Stödet ska således fortsätta även efter vårdnaden överflyttats. Vid kontakt och avtalsförhandlingar med
socialnämnden inför en vårdnadsflytt är det bra att ha kunskap om och hänvisa till 6 kap 11 § socialtjänstlagen. Det finns också bra information på SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner):s hemsida.
Sekretess
Fråga:
Önskar få kontakt med någon sakkunnig i ämnet sekretess mellan kommunerna.
Har ni möjligen någon juridisk rådgivare eller någon med god kännedom om vad kommunerna får och inte får göra. Vi har fått information om att en kommun skickat utan förfrågan information om oss som jour- och familjehem. Vi skulle behöva veta om det är så det ska gå till, är det någon skillnad på om de skickar eventuella klagomål till orosanmälning eller till jour- hemsgrupp etc.
Jag skulle gärna vilja bli uppring då det finns fler frågor och för att vi ska kunna förklara vad som ligger till grund för utsänt brev. För kännedom så har vi vänt oss till Ivo angående utredningens handläggning, ärendes beskaffenhet. Vidare vädjade vi till nämnden etc om at granska beslutet om en hemtagning av det barn som vi var familjehem åt. Tack på förhand!
Svar:
Tack för er fråga. Jag kan enbart svara på generella frågor inom ramen för frågespalten. Här är det kanske mer ett juridiskt ombud ni behöver för att kunna ge ett specifikt svar på vad som gäller i just ert ärende och för att ni ska få hjälp i processen med IVO.
Vill ni ha kontakt med mig eller om ni vill att jag ringer upp er så är ni välkomna att kontakta oss på info@juridiskassistans.se
Umgänge
Fråga:
Behöver barn verkligen ha umgänge med sina förövare om det är deras biologiska föräldrar som utsatt barnet för tex våld eller sexuella övergrepp?
Svar:
Nej, inte om det är skadligt för barnet. Det går dock inte att svara kategoriskt nej på frågan eftersom varje barn är unikt och har sina unika behov. För vissa barn kan det vara positivt att få ha umgänge med en förälder som tidigare utsatt barnet för exempelvis våld. En förälder som har insikt om att hens tidigare agerande skadat barnet och också tagit emot hjälp och stöd kan vara en bra umgängesförälder trots tidigare brister. Det är en komplex situation att leva med en förälder som både ger
kärlek och utövar våld och i ett barns värld är det sällan så enkelt som att en förälder är bra eller dålig, snäll eller elak. En förälder kan vara både och.
Det absolut viktigaste vid den individuella bedömningen är barnets inställning till umgänget. Det är barnet som har kunskapen om vad som hänt tidigare och det är barnet som har en bra eller dålig känsla i magen vid tanke på umgänge. Barnet är specialisten. Det är dock beslutsfattarens ansvar att se frågan ur ett större perspektiv och även väga in exempelvis en mer långsiktig konsekvensbedömning än vad ett litet barn kan göra.
Centralt för rätten till umgänge är barnets rätt att få träffa sin förälder. Det är barnets behov och intresse som är avgörande och det finns inte någon plikt för ett barn att umgås med en förälder. Det handlar inte om förälderns rätt att få träffa sitt barn utan om barnets rätt att få träffa sin förälder. Ett umgänge kan både innebära att barnet träffar sin förälder men kan också vara kontakt via telefon eller digital kontakt.
För placerade barn är utgångspunkten att barnet har rätt att hålla kontakt med sina föräldrar och sin familj.
Oberoende av om vården är frivillig eller sker med stöd av lagen.
Fråga:
Vårt barn 10 år och vårdnadsöverflyttad, vägrar ha umgänge med sina biologiska föräldrar. Domstolen har dömt att barnet ska träffa dem själv i 5 timmar en gång i månaden utan oss. Barnet vägrar. Vad är barnets rättigheter?
Svar:
Varje barn är unikt och vad som är bäst för just det här barnet behöver därför inte vara samma för andra barn i samma ålder. Eftersom vårdnaden är överflyttad till er som familjehem är ni nu vårdnadshavare och har ett ansvar för att se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Ni är också de personer som känner barnet bäst. Eftersom ert barn verkar vara väldigt bestämd i sin åsikt så är det extra viktigt att lyssna på barnet i en sådan här situation tycker jag. Anledningen till att barnet inte vill träffa sina biologföräldrar har också betydelse. Om barnet varit utsatt för våld, övergrepp, kränkningar eller liknande av sina biologföräldrar och uttrycker en rädsla för att träffa dem måste de vuxna som tar beslut givetvis ta hänsyn till det. Det kan också vara så att det är umgängena i sig som är obehagliga för barnet, till exempel för att biologföräldern beter sig olämpligt eller inte visar något intresse för barnet när de ses och att det i sin tur medför att barnet inte ser umgängena som något positivt. Det är viktigt att prata med barnet om anledningen till att hen inte vill träffa sina biologföräldrar för att ni sedan ska kunna hjälpa barnet på bästa sätt. För just det här barnet finns det ju en dom som säger att barnet ska träffa sina biologföräldrar själv 5 timmar i månaden. Det är oklart om domen är ny eller om beslutet fattades för flera år sedan då förutsättningarna för umgänge såg annorlunda ut. Oavsett vilket så kan ni som nya vårdnadshavare inte strunta i domen. Eftersom barnet signalerar tydligt att umgänget inte är det bästa för barnet så tycker jag däremot att ni ska ta kontakt med familjerätten i er kommun och föra fram att barnet vägrar umgänge. Familjerätten kan då försöka hjälpa er på olika sätt. Kanske kan barnet tänka sig att träffa sina föräldrar om det finns med någon form av umgängesstöd från socialtjänsten? Om det är otryggt för barnet att vara själv med sina föräldrar kan det vara en bra lösning. Det finns också möjlighet att ha umgänge i familjerättens lokaler i stället för till exempel hemma hos biologföräldrarna. Fungerar inte heller det kan familjerätten
hjälpa er i kontakten med domstolen. Eventuellt behövs en ändring av det umgänge som är fastställt i domen?
Fråga:
Barnet mår dåligt före, under och efter umgängen, socialtjänsten lyssnar inte på oss och barnet (3 år) Barnet kräks, blir utåtagerande både hemma och på förskolan, sover oroligt. Vem kan hjälpa barnet när ingen lyssnar på någon av oss?
Svar:
Jag förstår att det här är en jobbig situation för er. Om barnet signalerar så här tydligt att hen mår dåligt av umgänge måste ni, hur jobbigt det än är, fortsätta informera socialtjänsten om barnets reaktioner för att de till slut ska lyssna. Barnet kan inte göra det själv. Mitt råd är att
efter varje umgänge kontakta socialtjänsten och informera om hur det gått och hur barnet reagerat. Om ni känner att de inte lyssnar på er när ni ringer så tycker jag att ni ska skriva ner det och skicka in det skriftligt i
stället. Då blir det en handling hos socialtjänsten som ska läggas i akten. Fortsätt också ta upp det vid varje möte, uppföljning och liknande. Ta upp det med både barnets socialsekreterare och er familjehemssekreterare och lyssnar inte de tjänstemännen så tycker jag ni ska ta det
vidare till chefsnivå. Eftersom barnet bara är 3 år är det svårt att uttrycka med ord vad det är som känns fel, det här är dock ett tydligt budskap om att barnet mår dåligt vid umgänge.
Alla placerade barn ska följas upp minst var sjätte månad av socialnämnden – fråga om ni kan få skriva en redogörelse om umgänget som socialtjänsten kan ha som underlag inför nästa övervägande? Ni är inte part i ärendet men er kännedom om barnet är viktig och borde tas tillvara.
Om det pågår en process om inledande, överklagande eller upphörande av LVU så har barnet ett eget offentligt biträde från domstolen som har i uppgift att föra barnets talan. Ta i sådana fall kontakt med den juristen
och berätta om barnets situation.
Fråga:
Biologföräldrar vill inte att barnet umgås med biologiska mor- och farföräldrar. Vi tycker det är bra för barnet då de fungerar bra och gör det bästa i situationen. Vad gäller?
Svar:
Här beror det lite på om barnet är placerad hos er med stöd av LVU eller socialtjänstlagen. Om barnet vårdas med stöd av LVU är det socialnämnden som har ansvar för vården och det huvudsakliga ansvaret för att barnet får sina rättigheter tillgodosedda.
Är det en frivillig placering med stöd av socialtjänstlagen är det fortfarande föräldrarna som har den avgörande bestämmanderätten
om barnet ska få träffa sina anhöriga eller inte.
Oavsett vilken situation som föreligger tycker jag att ni ska ta kontakt med socialtjänsten och berätta att ni anser att barnet ska få träffa sina mor- och farföräldrar och att ni tycker att det är positivt för barnet. Barnets egen inställning har givetvis stor betydelse i sammanhanget men
ålder och mognad kan påverka.