Medlemsfrågor
Som en tjänst till våra medlemmar så finns vi tillgängliga att svara på frågor både via mail och telefon. Vissa frågor som vi inte själva kan svara på skickar vi vidare till jurist och psykolog för rådgivning. Här publicerar vi ett urval av de frågor vi fått in, tillsammans med svaret. För att underlätta så har vi sorterat in frågorna i olika kategorier.
Obs: notera att lagar, arbetssätt, forskningsresultat, etc ständigt förändras. De svar som finns publicerade här gällde vid tidpunkten då frågan ställdes och svaret kan alltså förändras med tiden.
Fråga juristen
Ekonomi
Fråga:
Vi är ett familjehem med ett par tvillingflickor som är från Uganda och är 9 år. Vi skulle ha åkt till Cypern i maj, resa och allt var bokat helt för flickornas skull. Boende på ett hotell med vattenland och all inklusive. På Arlanda blev flickorna stoppade pga. dom inte hade uppehållstillstånd!
Jag åkte till Cypern med min mamma som planerat och flickorna blev hämtade på Arlanda av min sambos bror.
Innan resan kontaktade vi vår soc handläggare för att få information om vad som behövdes för flickornas resa och fick till svar att det enda som behövdes var ett intyg på engelska som beskrev flickornas situation samt min roll. Vilket vi erhöll i god tid innan avresan var planerad.
Eftersom vi vid flertal tillfällen under årens lopp (snart 3 år) har frågat soc om barnens status gällande uppehållstillstånd och liknande men aldrig fått något svar så utgick vi ifrån att dom hade kontrollerat vad som krävdes inför resan.
Enligt behandlingsplanen äger vi inte ansvaret i detta eftersom vi inte har vårdnaden om barnen.
Vi har nu vid ett flertal olika tillfällen dels direkt och via vår konsulent försökt få ansvarsfrågan klargjord för att möjliggöra en återbetalning av flickornas resekostnad som uppgick till 16000 kr men fått avslag.
Tar tacksamt emot råd och guidning i hur vi skall agera framåt för att fortsatt driva frågan.
Svar:
Hej och tack för din fråga.
Om man som familjehem ska resa utomlands med barnet som är placerat i familjehemmet är det bra att ha ett sådant intyg som socialtjänsten har lämnat till er. Det kan behövas för att kunna intyga/förklara varför man reser utomlands med ett barn som ni inte är vårdnadshavare för. Det behövs för alla placerade barn.
Det som har saknats här är i stället något helt annat. Barnen har tydligen inte haft något intyg som styrker deras uppehållsrätt i Sverige. Det är givetvis en grundförutsättning för att ett barn ska kunna resa utanför Sverige att socialtjänsten sett till att barnet/barnen har laglig grund för att få lämna landet. Det har även betydelse för barnets vård på olika sätt och inte enbart med hänsyn till er resa utomlands.
Med så lite fakta kan jag inte svara på vilken grund barnen har för att få vistas i Sverige, men det borde såklart socialtjänsten ha upplyst er som familjehem om.
För barn som har någon form av uppehållsrätt i Sverige behövs således både ett intyg som styrker deras uppehållsrätt samt ett intyg som styrker att ni är familjehem för barnet och därför har rätt att åka utomlands med barnet även om ni inte är barnets vårdnadshavare.
När det gäller frågan om ersättning av den ekonomiska skada ni lidit är det är försäkringsfråga. Ta därför kontakt med ert hemförsäkringsbolag och se om det är en skada som kan ersättas via hemförsäkringen. Kommuner har också ett försäkringsbolag som täcker vissa skador för placerade barn. Ta därför även kontakt med kommunjurist eller kommunens försäkringsansvarige för att fråga om det är en skada som kan anmälas och eventuellt ersättas från kommunens
försäkringsbolag.
Jessica Engde är jurist och arbetar på den juridiska byrån JA Juridisk Assistans som har inriktning myndighetsjuridik.
Jessica är specialist på socialrätt, barns rättigheter, offentlighet och sekretess inom socialtjänsten, kommunalrätt samt frågor gällande dataskydd hos socialtjänsten.
Jessica har gått flertalet utbildningar om barnkonventionen och barns rättigheter och har särskild kompetens inom det området. Hon har ett djupt engagemang för utsatta barn.
Hon jobbar främst som offentligt biträde till barn och föräldrar i LVU-ärenden men har också uppdrag som konsult och utbildare till kommuner och statliga myndigheter.
Ett offentligt biträde är en jurist som domstolen betalar. I processer gällande inledande och upphörande av LVU samt vid placering med stöd av LVU har både vårdnadshavare och barnet rätt till ett offentligt
biträde. Man får lämna in önskemål om vem man vill ha som offentligt biträde, finns inget särskilt önskemål så utser domstolen det offentliga biträdet.
Uppdraget som offentligt biträde för barn innebär att Jessica är barnets jurist när det pågår en process i domstol om LVU. Om barnet fyllt 15 år så ska det offentliga biträdet föra fram barnets inställning till LVU då barnet från 15 års ålder är egen part i LVU-ärenden. Om barnet är under 15 år så är det offentliga biträdet också ställföreträdare för barnet och företräder därför barnet i processen. Det offentliga biträdet ska då redovisa en egen inställning till LVU till domstolen.
Det ingår också i uppdraget som offentligt biträde att ha kontakt med barnet, besöka barnet och att redovisa relevanta omständigheter för domstolen. I uppdraget som offentligt biträde till barn besöker Jessica regelbundet barn i deras familjehem och kommer på så sätt i kontakt med många familjehem.
Jessica har tidigare arbetat i ca 12 år som jurist hos socialtjänsten har därför även i tidigare arbete haft kontakt med familjehem och har stor kunskap om regelverket kring familjehem och familjehemsvård,
vårdnadsöverflytt mm.
Jessica är även författare och har skrivit boken Socialtjänsten och GDPR.
Jessica och JA Juridisk Assistans kan anlitas som ombud i tvister gällande överflyttning av vårdnad, överklaganden av beslut från kommun gällande insatser enligt socialtjänstlagen och LVU samt beslut
från Försäkringskassan gällande assistansersättning, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning mm.
Jessica Engde | Jur.kand
www.juridiskassistans.se
För att ställa din fråga till Jessica, skicka ett mail till
familjehemsnytt@faco.nu
Fråga:
Vi har ett barn som har sönder saker hela tiden, ofta vid utbrott. Socialtjänsten ersätter ibland vår självrisk. Men många gånger täcker det inte de kostnader som blir. Vår premie ökar också ju oftare vi använder den ex på bilförsäkringen vilket socialtjänsten inte tar hänsyn till. Vad gäller?
Svar:
Om ett placerat barn orsakar skador bör ni som familjehem vid varje skadetillfälle göra en skadeanmälan till både ert försäkringsbolag och till socialnämnden. Enligt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) bör socialnämnden ersätta familjehem för självrisken om familjehemmet behöver ta sin egna hemförsäkring i anspråk.
De flesta kommuner har en ansvarsförsäkring för bland annat barn som placerats i familjehem och det är därför viktigt att det direkt görs en skadeanmälan även till socialnämnden. Kommunens försäkringsbolag tar sedan kontakt med familjehemmet för att utreda om det är ett
försäkringsärende eller inte.
Fråga:
Kan ett familjehem få ekonomiskt och annat stöd även som särskilt förordnad vårdnadshavare om vårdnaden överflyttas? När man har vårdnadsöverflyttat barnet till familjehemmet och det senare kommer upp saker/diagnoser/missbruk som man inte visste om innan, kan man då få ersättningen höjd?
Svar:
Enligt 6 kap 11 § Socialtjänstlagen kan socialnämnden fortsätta betala skälig ersättning till familjehemmet efter att vårdnaden flyttats över och familjehemmet har blivit särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet. En skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning, det vill säga arvode och omkostnadsersättning.
Det finns ett flertal förmåner som kan betalas ut till särskilt förordnad vårdnadshavare som familjehem inte kan få. Om vårdnaden överflyttats och det till exempel senare framkommer att barnet har diagnoser kan ni som särskild förordnade vårdnadshavare söka omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barnet hos Försäkringskassan. Ersättningen till särskilt förordnad vårdnadshavare ska då reduceras så nämnden kan minska arvodesdelen om ni beviljas en
förmån från till exempel Försäkringskassan. Barnets föräldrar ska också betala underhållsbidrag till de särskilt förordnade vårdnadshavarna eftersom föräldrarna fortfarande är försörjningsskyldiga för sitt barn. Som särskilt förordnad vårdnadshavare har ni också rätt till
föräldrapenning för barnet. Om det dyker upp annan problematik efter vårdnadsöverflytten som inte varit känt tidigare så bör hemmet ta kontakt med socialtjänsten för att ha en ny dialog om avtalet och om och ersättningen ska omförhandlas utifrån de nya förutsättningarna. Ersättningen ska vara skälig och ska motsvara familjehemsersättningen och bestå av arvode och omkostnadsersättning. Eftersom familjehemsersättningen kan variera beroende på tidsåtgång och arbetsinsats för uppdraget bör även ersättningen till särskilt förordnad vårdnadshavare kunna variera utifrån samma förutsättningar.
Annat stöd till särskilt förordnad vårdnadshavare:
I 6 kap 11 § Socialtjänstlagen anges det att socialnämnden, vid överflyttning av vårdnad, ska ge
särskilt förordnad vårdnadshavare råd och stöd. Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen om särskilt förordnade vårdnadshavare begär det. Det betyder att särskilt förordnad vårdnadshavare kan begära att det ska vara samma nämnd som de haft kontakt med tidigare genom placeringen som ska ha det fortsatta stödet även efter vårdnadsöverflytten. Annars är det som regel nämnden i barnets folkbokföringskommun som blir ansvarig efter vårdnadsöverflytten. Stödet ska således fortsätta även efter vårdnaden överflyttats. Vid kontakt och avtalsförhandlingar med
socialnämnden inför en vårdnadsflytt är det bra att ha kunskap om och hänvisa till 6 kap 11 § socialtjänstlagen. Det finns också bra information på SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner):s hemsida.
Fråga:
Vi fick en placering då vi har en gedigen kunskap om barn med problematik.
Problemet som uppstått är att min fru fick säga upp en fast tjänst för att det skulle funka med uppdraget eftersom barnet har en sådana svårigheter att hen ej kan lämnas. Det som blev är att vi fick ett arvode/lönekompensation som vi trodde skulle följa löneutvecklingen men så är inte fallet. Vi fick löfte innan att vi ej skulle drabbas ekonomisk av att hon sa upp sin anställning, nu 5 år senare visar det sig att vi förlorat ca 400 000 på förlorad inkomst och förlorad tjänstepension, vet ej vart jag skall vända mig för råd för att få lite klarhet i vad vi har rätt till, vi skall ha möte med berörda på socialtjänsten men vill veta lite mer innan.
Svar:
När det skrivs avtal om att ett familjehem ska kompenseras för att de går ner i tjänst eller sluta arbeta helt så behöver det stå med i avtalet hur arvodet ska räknas upp alternativt att det ska hållas ny förhandling om nivån på arvodet årsvis, precis som vid en årlig löneförhandling.
De flesta kommuner följer SKR:s rekommendationer för arvode och de räknas upp, vilket kan vara ett argument för familjehemmet när man avtalar om arvode som ska kompensera inkomstförlust.
Ett annat argument är givetvis att en kompensering av inkomstförlust givetvis med tiden måste innebär ett högre arvode och följa den löneutveckling som familjehemsföräldern skulle haft på sitt arbete. Ett tips här är att få någon form av intyg från arbetsgivaren om aktuell inkomst, men också beräknad inkomst framöver, i samband med att anställningen avslutas. Om personen endast går ner i arbetstid är det lättare att visa aktuell lön varje år och det brukar därför vara lättare.
Om man inte har avtalat om tillägg redan när avtalet inleddes så får man som familjehem framföra att man vill omförhandla villkoren och då försöka förhandla upp arvodet, precis som vid en löneförhandling.
Detsamma gäller tjänstepension. Det är också en pusselbit som man bör ha med i förhandlingarna redan från start för att förhandla upp arvodet och för att få den faktiska inkomstförlusten ersatt. Det kan vara svårt att få ersatt 100% av inkomsten, men det är i alla fall argument som bör framföras redan när avtalet ingås.
Det kan vara svårt att i den situation som beskrivs i frågan, kräva kommunen på så stora belopp som 400.000 kr i efterhand. Det viktiga i den situationen som ni befinner er i nu är kanske i stället att förhandla fram ett bra arvode framöver, i stället för att kunna bli kompenserade för den tid som varit för det tror jag är svårt. Om man godtagit arvodet under ett antal år så har man också genom sitt agerade visat att man accepterat villkoren. Det är mer rimligt att argumentera för att arvodet ska ökas framöver. Kom också ihåg att även vid omförhandling tänka på vad som ska gälla på sikt – ska det vara någon automatisk upphandling årligen eller ska det skrivas in i avtalet att villkoren ska omförhandlas varje år? Oavsett vilken väg ni vill gå så behöver det stå i avtalet vad ni kommer överens om.
Det är som sagt avtalsförhandling som är kärnfrågan och precis som vid alla avtal (ex löneförhandlingar och anställningar) är det viktig att vara väl förberedd och att kunna argumentera för sin sak med väl underbyggda argument. Om man inte kan komma överens så blir det ju inget avtal.
Om man har möjlighet, kan det vara bra att be en jurist att titta på avtalet innan ni skriver under det.
Fråga:
Hej, jag har bett om avlastning för ett av de placerade barnen hos mej. Tillsammans med socialtjänsten har vi kommit fram till att ett korttidsboende/avlastningsboende är det vi ska testa.Vill vara lite förberedd. Hur blir det med arvode och omkostnadsersättning när man får avlastning?Boendet är främst för barn med diagnos, vilket mitt barn saknar. Jag har pratat med chefen för boendet och hon sa att det ändå är möjligt att få avlastning där, men då måste socialtjänsten ansöka och köpa en plats.
Känner mej i lite hopplöst läge, för det är tre veckor sedan jag hörde av mej till soc och sa att jag absolut måste ha avlastning ( har bett om det i flera år men det tas aldrig på allvar ). Nu är läget så att jag är rädd att bli sjukskriven pga stressen i familjen pga placerade barnet.Finns det regler för soc att följa ang avlastning till familjehem?
Min familjehemssekreterare har under dessa tre veckor inte gjort något försök ens att ordna avlastning. För en vecka sedan gav jag henne kontaktuppgifter till biståndshandläggare och chef för boendet, och infon om att det går att köpa plats på boendet. Har inte hört något sedan dess. En vecka kan ju verka kort men tyvärr är det lång tid för en familj med ohållbar situation.
Tacksam om Ni kan ge mej info ang just arvode och omkostnadsersättning vid avlastning och ev regler ang att ordna avlastning?
Svar:
Generellt sett så finns det inga regler kring att nämnden måste ordna avlastning till ett familjehem. Däremot har nämnden ett intresse av att placeringen ska fungera och kunna fortsätta så att barnet inte behöver omplaceras. De ska därför vara lyhörda för om ett familjehem behöver stöd i någon form. Stöd kan tex vara att familjehemmet får gå ner i arbetstid och nämnden står för inkomstbortfallet, kontaktperson eller avlastning på korttidsboende eller liknande.
Du behöver prata med socialsekreterare/chef om hur de bedömer din ersättning och ditt arvode om barnet beviljas avlastning eftersom det är en bedömning från nämndens sida. Det är troligt att ditt arvode minskas de dagar du inte har barnet hos dig, men jag kan inte svara säkert vilken bedömning de kommer göra.
Mitt råd är att gå vidare och prata med soc.sekr chef och uppmärksamma chefen på att det är en relativt akut situation men att soc.sekr inte återkommer med något svar till dig. Nämnden borde ha ett intresse av att agera för att möjligaste mån undvika ett sammanbrott.
Lycka till!
Sekretess
Fråga:
Önskar få kontakt med någon sakkunnig i ämnet sekretess mellan kommunerna.
Har ni möjligen någon juridisk rådgivare eller någon med god kännedom om vad kommunerna får och inte får göra. Vi har fått information om att en kommun skickat utan förfrågan information om oss som jour- och familjehem. Vi skulle behöva veta om det är så det ska gå till, är det någon skillnad på om de skickar eventuella klagomål till orosanmälning eller till jour- hemsgrupp etc.
Jag skulle gärna vilja bli uppring då det finns fler frågor och för att vi ska kunna förklara vad som ligger till grund för utsänt brev. För kännedom så har vi vänt oss till Ivo angående utredningens handläggning, ärendes beskaffenhet. Vidare vädjade vi till nämnden etc om at granska beslutet om en hemtagning av det barn som vi var familjehem åt. Tack på förhand!
Svar:
Tack för er fråga. Jag kan enbart svara på generella frågor inom ramen för frågespalten. Här är det kanske mer ett juridiskt ombud ni behöver för att kunna ge ett specifikt svar på vad som gäller i just ert ärende och för att ni ska få hjälp i processen med IVO.
Vill ni ha kontakt med mig eller om ni vill att jag ringer upp er så är ni välkomna att kontakta oss på info@juridiskassistans.se
Umgänge
Fråga:
Behöver barn verkligen ha umgänge med sina förövare om det är deras biologiska föräldrar som utsatt barnet för tex våld eller sexuella övergrepp?
Svar:
Nej, inte om det är skadligt för barnet. Det går dock inte att svara kategoriskt nej på frågan eftersom varje barn är unikt och har sina unika behov. För vissa barn kan det vara positivt att få ha umgänge med en förälder som tidigare utsatt barnet för exempelvis våld. En förälder som har insikt om att hens tidigare agerande skadat barnet och också tagit emot hjälp och stöd kan vara en bra umgängesförälder trots tidigare brister. Det är en komplex situation att leva med en förälder som både ger
kärlek och utövar våld och i ett barns värld är det sällan så enkelt som att en förälder är bra eller dålig, snäll eller elak. En förälder kan vara både och.
Det absolut viktigaste vid den individuella bedömningen är barnets inställning till umgänget. Det är barnet som har kunskapen om vad som hänt tidigare och det är barnet som har en bra eller dålig känsla i magen vid tanke på umgänge. Barnet är specialisten. Det är dock beslutsfattarens ansvar att se frågan ur ett större perspektiv och även väga in exempelvis en mer långsiktig konsekvensbedömning än vad ett litet barn kan göra.
Centralt för rätten till umgänge är barnets rätt att få träffa sin förälder. Det är barnets behov och intresse som är avgörande och det finns inte någon plikt för ett barn att umgås med en förälder. Det handlar inte om förälderns rätt att få träffa sitt barn utan om barnets rätt att få träffa sin förälder. Ett umgänge kan både innebära att barnet träffar sin förälder men kan också vara kontakt via telefon eller digital kontakt.
För placerade barn är utgångspunkten att barnet har rätt att hålla kontakt med sina föräldrar och sin familj.
Oberoende av om vården är frivillig eller sker med stöd av lagen.
Fråga:
Vårt barn 10 år och vårdnadsöverflyttad, vägrar ha umgänge med sina biologiska föräldrar. Domstolen har dömt att barnet ska träffa dem själv i 5 timmar en gång i månaden utan oss. Barnet vägrar. Vad är barnets rättigheter?
Svar:
Varje barn är unikt och vad som är bäst för just det här barnet behöver därför inte vara samma för andra barn i samma ålder. Eftersom vårdnaden är överflyttad till er som familjehem är ni nu vårdnadshavare och har ett ansvar för att se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Ni är också de personer som känner barnet bäst. Eftersom ert barn verkar vara väldigt bestämd i sin åsikt så är det extra viktigt att lyssna på barnet i en sådan här situation tycker jag. Anledningen till att barnet inte vill träffa sina biologföräldrar har också betydelse. Om barnet varit utsatt för våld, övergrepp, kränkningar eller liknande av sina biologföräldrar och uttrycker en rädsla för att träffa dem måste de vuxna som tar beslut givetvis ta hänsyn till det. Det kan också vara så att det är umgängena i sig som är obehagliga för barnet, till exempel för att biologföräldern beter sig olämpligt eller inte visar något intresse för barnet när de ses och att det i sin tur medför att barnet inte ser umgängena som något positivt. Det är viktigt att prata med barnet om anledningen till att hen inte vill träffa sina biologföräldrar för att ni sedan ska kunna hjälpa barnet på bästa sätt. För just det här barnet finns det ju en dom som säger att barnet ska träffa sina biologföräldrar själv 5 timmar i månaden. Det är oklart om domen är ny eller om beslutet fattades för flera år sedan då förutsättningarna för umgänge såg annorlunda ut. Oavsett vilket så kan ni som nya vårdnadshavare inte strunta i domen. Eftersom barnet signalerar tydligt att umgänget inte är det bästa för barnet så tycker jag däremot att ni ska ta kontakt med familjerätten i er kommun och föra fram att barnet vägrar umgänge. Familjerätten kan då försöka hjälpa er på olika sätt. Kanske kan barnet tänka sig att träffa sina föräldrar om det finns med någon form av umgängesstöd från socialtjänsten? Om det är otryggt för barnet att vara själv med sina föräldrar kan det vara en bra lösning. Det finns också möjlighet att ha umgänge i familjerättens lokaler i stället för till exempel hemma hos biologföräldrarna. Fungerar inte heller det kan familjerätten
hjälpa er i kontakten med domstolen. Eventuellt behövs en ändring av det umgänge som är fastställt i domen?
Fråga:
Barnet mår dåligt före, under och efter umgängen, socialtjänsten lyssnar inte på oss och barnet (3 år) Barnet kräks, blir utåtagerande både hemma och på förskolan, sover oroligt. Vem kan hjälpa barnet när ingen lyssnar på någon av oss?
Svar:
Jag förstår att det här är en jobbig situation för er. Om barnet signalerar så här tydligt att hen mår dåligt av umgänge måste ni, hur jobbigt det än är, fortsätta informera socialtjänsten om barnets reaktioner för att de till slut ska lyssna. Barnet kan inte göra det själv. Mitt råd är att
efter varje umgänge kontakta socialtjänsten och informera om hur det gått och hur barnet reagerat. Om ni känner att de inte lyssnar på er när ni ringer så tycker jag att ni ska skriva ner det och skicka in det skriftligt i
stället. Då blir det en handling hos socialtjänsten som ska läggas i akten. Fortsätt också ta upp det vid varje möte, uppföljning och liknande. Ta upp det med både barnets socialsekreterare och er familjehemssekreterare och lyssnar inte de tjänstemännen så tycker jag ni ska ta det
vidare till chefsnivå. Eftersom barnet bara är 3 år är det svårt att uttrycka med ord vad det är som känns fel, det här är dock ett tydligt budskap om att barnet mår dåligt vid umgänge.
Alla placerade barn ska följas upp minst var sjätte månad av socialnämnden – fråga om ni kan få skriva en redogörelse om umgänget som socialtjänsten kan ha som underlag inför nästa övervägande? Ni är inte part i ärendet men er kännedom om barnet är viktig och borde tas tillvara.
Om det pågår en process om inledande, överklagande eller upphörande av LVU så har barnet ett eget offentligt biträde från domstolen som har i uppgift att föra barnets talan. Ta i sådana fall kontakt med den juristen
och berätta om barnets situation.
Fråga:
Biologföräldrar vill inte att barnet umgås med biologiska mor- och farföräldrar. Vi tycker det är bra för barnet då de fungerar bra och gör det bästa i situationen. Vad gäller?
Svar:
Här beror det lite på om barnet är placerad hos er med stöd av LVU eller socialtjänstlagen. Om barnet vårdas med stöd av LVU är det socialnämnden som har ansvar för vården och det huvudsakliga ansvaret för att barnet får sina rättigheter tillgodosedda.
Är det en frivillig placering med stöd av socialtjänstlagen är det fortfarande föräldrarna som har den avgörande bestämmanderätten
om barnet ska få träffa sina anhöriga eller inte.
Oavsett vilken situation som föreligger tycker jag att ni ska ta kontakt med socialtjänsten och berätta att ni anser att barnet ska få träffa sina mor- och farföräldrar och att ni tycker att det är positivt för barnet. Barnets egen inställning har givetvis stor betydelse i sammanhanget men
ålder och mognad kan påverka.
Vårdnadsöverflytt
Socialnämndens fortsatta ansvar vid överflyttning av vårdnad
Socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts. Syftet är att understryka betydelsen av att nämnden inte tar sin hand från ett vårdnads-, boende- eller umgängesärende bara därför att frågan har avgjorts. Enligt reglerna har både barnet och de nya vårdnadshavarna rätt till stöd efter en vårdnadsöverflyttning.
Socialnämnden har alltså ett ansvar för att bedöma och besluta om vilket stöd ett barn och barnets familj behöver i samband med att en familjehemsplacering upphör. För särskilt förordnade vårdnadshavare finns en särskild bestämmelse som möjliggör att placeringskommunen kan fortsätta ge råd och stöd efter en vårdnadsöverflyttning (6 kap. 11 § andra stycket SoL). Insatser som är riktade till enskilda barn ska i stället som utgångspunkt, enligt reglerna om ansvarig kommun, beviljas i den kommun där barnet är bosatt.
I samband med vårdnadsöverflyttningen är det viktigt att socialnämnden noga diskuterar familjehemsföräldrarnas önskemål om fortsatt stöd. Placeringskommunen kan även behöva vara behjälplig med att förmedla kontakt med socialtjänsten i bosättningskommunen om familjehemsföräldrar önskar att stödet ska ges därifrån.
Ekonomiskt stöd till de särskilt förordnade vårdnadshavarna
Den kommun som har tagit initiativ till överflyttningen av vårdnaden om ett barn till familjehemsföräldrarna får enligt 6 kap. 11 § första stycket SoL fortsätta betala skälig ersättning till de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Ersättningen bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning, dvs. arvode och omkostnadsersättning. Ersättningen ska däremot reduceras om barnet eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna har rätt till ersättning avseende vård och omkostnader som t.ex. underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag/omvårdnadsbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner.
De insatser som kan ges med stöd av lagen är således fortsatt råd och stöd till familjehemmet, i form av kontakt med den socialtjänst som placerat barnet. Begreppet råd och stöd innebär inte främst ekonomiskt stöd utan annat stöd från socialtjänsten, till exempel kontakt med socialsekreterare i form av handledning för uppdraget.
I det avtal som upprättas mellan de särskilt förordnade vårdnadshavarna och kommunen kan det avtalas fram andra villkor än det stöd som ges som insats med stöd av lagen. I praktiken är det inte helt ovanligt att det står med i avtalet med både familjehem och särskilt förordnade vårdnadshavare att kommunen ska stå för de kostnader för barnet som inte täcks av hemförsäkringen. Det ser dock väldigt olika ut i kommunerna. Ofta när det gäller avtal så handlar det som familjehem/särskilt förordnad vårdnadshavare att vara väl förberedd när man ska ha möte med en kommun gällande villkoren i avtalet och att kunna argumentera för sin sak. Det kan också vara en bra idé och en bra investering att be en avtalsjurist att se över avtalet innan det signeras.
Ny bestämmelse från 1 oktober 2024 om rätt till biträde för barn och vårdnadshavare
Enligt gällande rätt finns en presumtion för att ett offentligt biträde ska förordnas för barn i flera mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, bl.a. i mål om omhändertaganden och LVU-vård. Även att domstolen, på statens genom socialnämndens initiativ, beslutar att vårdnaden om ett barn ska flyttas från barnets förälder till någon annan utgör ett ingrepp i både barnets och barnets föräldrars privat- och familjeliv.
Från den 1 oktober 2024 införs därför en ny bestämmelse om att barnet får ett eget offentligt biträde även i processen gällande överflyttning av vårdnad.
Ett offentligt biträde för ett barn vid prövningen av frågor om vårdnadsöverflyttning ska ha till uppgift att vara barnets språkrör och ge barnet stöd och hjälp. Ett offentligt biträde för ett barn ska få tillåtelse att samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.
Med ett eget biträde anser regeringen att barnets åsikter på ett tydligare sätt synliggörs i processen samt att det vid en eventuell förhandling är en person som på ett objektiv sätt enbart för fram barnets åsikter och barnets intressen. Regeringen anser vidare att ett biträde kan underlätta för barnet genom att kunna ge information om och svara på frågor om processen som barnet kan ha. Ett biträde är också en person som står utanför eventuella lojalitetskonflikter och har förutsättningar att skapa sig ett övergripande perspektiv när barnet är föremål för flera parallella processer i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol.
Ett biträde får utses redan när socialnämnden beslutat att inleda en utredning om vårdnadsöverflyttning.
Rätten till biträde vid överflyttning av vårdnad kommer gälla även för vårdnadshavare.
Min bedömning som jurist är att det kan vara en fördel även för familjehem/särskilt förordnade vårdnadshavare att barnet och vårdnadshavare får offentliga biträden. Det innebär förhoppningsvis att juridiska frågetecken klargörs redan tidigt i processen till skillnad från idag då avsaknaden av viktiga juridiska frågor i framför allt avtalen mellan familjehem och kommuner innebär att familjehemmen i efterhand hamnar i situationer och frågeställningar om ekonomiska ersättningar som borde ha klargjorts redan på ett tidigt stadium.
Familjehemmen är dock inte heller med det nya lagförslaget part i processen om överflyttning av vårdnad. Det kan därför vara en stor fördel även framöver för familjehemmen att konsultera en jurist inför en process gällande överflyttning av vårdnad för att bland annat få värdefulla tips och råd från en oberoende jurist gällande avtal, den juridiska processen, framtida umgänge för vårdnadshavaren, eventuell fullmakt till vårdnadshavaren, mm.